
Vad är Veckan för barnets rättigheter?
Veckan för barnets rättigheter är en funktionell temavecka som är uppbyggd kring Barnkonventionens dag. Målet för Veckan för barnets rättigheter är att var och en ska känna till konventionen om barnets rättigheter (Barnkoventionen) bättre och kunna tillämpa förpliktelserna i konventionen i vardagen. Läs mer om barnkonventionen och Veckan om barnets rättigheter på denna sida.

Varje barn har rätt att höra till
Veckan för barnets rättigheter firas 17–23.11.2025. Årets tema – barnets rätt att höra till – har två betydelser: barnet har rätt att höra till och rätt att känna tillhörighet till sin gemenskap och sitt samhälle, och å andra sidan har barnet rätt att inte bara bli sett utan också hört.
Veckan för barnets rättigheter är en funktionell temavecka som är uppbyggd kring Barnkonventionens dag, eller barnrättsdagen. Barnrättsdagen firas i Finland och runt om i världen varje år den 20 november för att hedra antagandet av FN:s konvention om barnets rättigheter. Sedan 2020 är Barnkonventionens dag en officiell flaggdag i Finland.
Veckan för barnets rättigheter firas årligen i november vid tidpunkten för internationella barnrättsdagen. Syftet med temaveckan är att främja kännedomen om FN:s barnkonvention, särskilt bland barn och unga. Du kan delta i temaveckan i skolor, småbarnsfostran och förskoleundervisning samt i fritidsaktiviteter. Även organisationer, kommuner och församlingar kan delta. Under veckan lyfts barns rättigheter fram på olika sätt. Temaveckans material finns tillgängligt året runt.
Nästa gång firas Veckan för barnets rättigheter den 17-23 november 2025. Årets tema är barnets rätt att höra till. Läs mer om temat.
Temaveckan arrangeras av barn- och ungdomsorganisationernas kommunikationsnätverk för barnets rättigheter, barnombudsmannens byrå, församlingar och statliga aktörer. Temaveckan arrangerades för första gången 2018.
FN:s konvention om barnets rättigheter (lapsenoikeudet.fi) godkändes av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och trädde i kraft internationellt den 2 september 1990.
Finland deltog aktivt i beredningen och utarbetandet av konventionen om barnets rättigheter samt undertecknade konventionen bland de första staterna 1990.
I Finland trädde konventionen om barnets rättigheter i kraft 1991 och konventionen ingår i Finlands rättssystem och gäller som lag i Finland. Då Finland ratificerade konventionen om barnets rättigheter förband sig Finland att trygga barnets alla rättigheter samt att skydda och främja dem.
Konventionen om barnets rättigheter gäller alla barn under 18 år.
Kommittén övervakar genomförandet
Efterlevnaden av FN:s konvention om barnets rättigheter och de därtill knutna fakultativa protokollen och förverkligandet av deras rättigheter övervakas av FN:s kommitté för barnets rättigheter. Barnrättskommittén ger rekommendationer om hur konventionen ska implementeras och hur den ska tillämpas.
Konventionsstaternas regeringar ansvarar för verkställandet av konventionen på nationell nivå. Konventionsstaterna rapporterar regelbundet om verkställandet av konventionen till kommittén för barnets rättigheter.
Barnets bästa ska beaktas i första hand
Nyckeln till att förstå konventionen om barnets rättigheter är den konventionspunkt som förpliktar att beakta barnets bästa i första hand.
Barnets bästa bestäms i fråga om ett enskilt barn från fall till fall och i bedömningen ingår alltid också tolkning. För att barnets bästa ska kunna definieras förutsätts att de vuxna har god kännedom om barnets rättigheter och att de vuxna är medvetna om barnets åsikter.
När barnets bästa och välfärd övervägs hjälper det också med aktuell och senaste information om bland annat barnets tillväxt och utveckling samt om växelverkans art och betydelse.
Enligt kommittén för barnets rättigheter bör man fästa uppmärksamhet vid barnets egna åsikter, barnets identitet och bakgrund, värnandet om familjen och familjeförhållandena, frågor som gäller vårdnad om barnet, skyddet av barnet och dess säkerhet, barnets sårbara ställning, barnets hälsa och barnets utbildning.
Fyra allmänna principer
Avtalet innehåller fyra skyldigheter som anges som allmänna principer och som ska beaktas vid tolkningen av alla avtalspunkter
- förbud mot diskriminering (artikel 2),
- barnets bästa ska beaktas (artikel 3 punkt 1),
- barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) och
- barnets rätt att få sina synpunkter beaktade (artikel 12).
Tolkningsanvisningar om allmänna kommentarer
FN:s kommitté för barnets rättigheter publicerar allmänna kommentarer, som är anvisningar för hur principerna och bestämmelserna i konventionen ska tolkas.
Konventionsstaterna har inte särskilt förbundit sig att följa kommitténs allmänna kommentarer. De allmänna kommentarerna ska dock ges stor vikt vid tolkningen av avtalet på nationell nivå.
Läs mer: www.lapsenoikeudet.fi
Barnkonventionens dag firas den 20 november runt om i världen till minne av att konventionen godkändes. Syftet med dagen är att lyfta fram barnets rättigheter, deras betydelse och vikt – både i Finland och i resten av världen.
I Finland har Barnkonventionens dag varit en officiell flaggdag sedan början av 2020. Utan flaggsymbol har dagen funnits i den finländska kalendern sedan 2002. Barnen själva har varit aktivt engagerade i att få in dagen i kalendrarna.
Låt barnen delta i planeringen av flaggningen!
Planera flagghissningen tillsammans med barnen – gör ceremonin till något som speglar just er skola! Barn är kreativa och kommer ofta med fantastiska idéer när de får möjlighet! I ceremonin kan ni också använda material som finns på dessa kampanjsidor. Du kan även använda ett färdigt manus för flagghissningsceremonin (pdf).
Tips för flaggceremonin från Pateniemi skola i Uleåborg:
- Det ska finnas bra musik i ceremonin.
- Ceremonin får inte vara för lång.
- Den får inte innehålla för svåra ord och begrepp som är svåra att förstå.
- Eleverna ska få vara med i planeringen.
- Eleverna läser upp texter som de själva har valt.
- Ceremonin får inte vara för formell.
Kom också ihåg:
Om vädret är dåligt eller flaggstången står på en olämplig plats – låt det inte stoppa firandet! Bara några elever kan hissa flaggan tillsammans med vuxna, och själva ceremonin kan firas tillsammans till exempel i gymnastiksalen eller i de egna klassrummen.

