Ta reda på om barnrättsveckan

Barnrättsveckan är en funktionell temavecka som är uppbyggd kring Barnrättsdagen. Barnrättsdagen firas i Finland och runt om i världen varje år den 20 november för att hedra antagandet av FN:s konvention om barnets rättigheter. Sedan 2020 är barnrättsdagen en officiell flaggdag i Finland.

Barnrättsveckan firas årligen i november vid tidpunkten för internationella barnrättsdagen. Syftet med temaveckan är att främja kännedomen om FN:s barnkonvention, särskilt bland barn och unga. Du kan delta i temaveckan i skolor, småbarnsfostran och förskoleundervisning samt i fritidsaktiviteter. Även organisationer, kommuner och församlingar kan delta. Under veckan lyfts barns rättigheter fram på olika sätt. Temaveckans material finns tillgängligt året runt.

Nästa Barnrättsvecka firas den 18-24 november 2024. Årets tema är barnets rätt till lärande. Läs mer om temat på vår hemsida.

Temaveckan arrangeras av barn- och ungdomsorganisationernas kommunikationsnätverk för barns rättigheter, Barnombudsmannens kansli, församlingar och statliga aktörer. Veckan arrangerades för första gången 2018.

FN:s konvention om barnets rättigheter godkändes av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och trädde i kraft internationellt den 2 september 1990.

Finland deltog aktivt i utarbetandet och utformningen av barnkonventionen och var ett av de första länderna att underteckna konventionen 1990.

Barnkonventionen trädde i kraft i Finland 1991 och konventionen är en del av det finska rättssystemet och gäller som lag i Finland. Vid ratificeringen av barnkonventionen åtog sig Finland att säkerställa alla barnets rättigheter och att skydda och främja dem.

Barnkonventionen gäller alla barn under 18 år.

Kommittén övervakar genomförandet

Efterlevnaden av FN:s konvention om barnets rättigheter och de därtill knutna fakultativa protokollen och förverkligandet av deras rättigheter övervakas av FN:s kommitté för barnets rättigheter. Barnrättskommittén ger rekommendationer om hur konventionen ska implementeras och hur den ska tillämpas.

De avtalsslutande staternas regeringar ansvarar för genomförandet av avtalet på nationell nivå. De avtalsslutande staterna rapporterar regelbundet om genomförandet av avtalet till Barnrättskommittén.

Företräde för barnets bästa

Nyckeln till att förstå överenskommelsen om barnets rättigheter är klausulen i avtalet som kräver hänsyn till prioriteringen av barnets intressen.

Barnets bästa avgörs för ett enskilt barn från fall till fall, och bedömningen inkluderar alltid tolkning. Att fastställa barnets bästa kräver att vuxna har god kunskap om barnets rättigheter och att de vuxna är tydliga med barnens åsikter.

När man överväger barnets intresse och välbefinnande är också aktuell och senaste information om barnets tillväxt och utveckling, samt kvaliteten och betydelsen av interaktioner, bland annat till hjälp.

Enligt barnrättskommittén bör uppmärksamhet ägnas åt barnets egna åsikter, barnets identitet och bakgrund, uppfostran av familje- och familjerelationer, frågor som rör barnets vård, skydd och säkerhet, barnets utsatt ställning, barnets hälsa och barnets utbildning.

Fyra allmänna principer

Avtalet har fyra förpliktelser betecknade som allmänna principer, som måste beaktas vid tolkningen av alla bestämmelser i avtalet;

• förbud mot diskriminering (artikel 2),
  barnets intresse företräde (artikel 3 punkt 1),
  barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) och
  barnets rätt att få sina åsikter beaktade (artikel 12).

Tolkningsinstruktioner för allmänna kommentarer

FN:s kommitté för barnets rättigheter publicerar allmänna kommentarer som är riktlinjer för tolkningen av konventionens principer och bestämmelser. De avtalsslutande staterna har inte var för sig åtagit sig att följa kommitténs allmänna kommentarer. Allmänna kommentarer måste dock tillmätas betydande vikt vid tolkningen av avtalet på nationell nivå.

Läs mer: www.lapsenoikeudet.fi

Internationella barnrättsdagen firas den 20 november. runt om i världen. I år i Finland finns det en särskild anledning att fira, eftersom universitetets almanackskontor i augusti beslutade att barnrättsdagen äntligen ska bli en etablerad flaggdag 2020.

Barnen har själva varit aktivt delaktiga i att få upp Barnrättsdagen i kalendrarna.
Läs mer om ämnet:

• En etablerad flaggdag från Barnrättsdagen
• Initiativet från Children’s Advisory Board för att göra Barnrättsdagen till en officiell flaggdag
• Barnstyrelsen försäkrade inrikesministern om vikten av Barnrättsdagen

Låt barnen delta i planeringen av flaggningen!

Du kan planera en fest som ser exakt ut som din skola tillsammans med barnen från biljettsamlingen! Barn är kreativa och kommer ofta på bra idéer när de får chansen! I ceremonin kan du även använda materialet som finns på dessa kampanjsidor. Du kan också använda det förberedda manuset för flagghissningsceremonin.

Tips för flagghissningen från 5:e klasserna på Pateniemi skola i Uleåborg:

• Ceremonin måste ha bra musik.
• Ceremonin bör inte pågå för länge.
• Den ska inte innehålla för svåra ord och termer som är svåra att förstå.
• Eleverna ska vara med i planeringen.
• Eleverna läser de texter de själva väljer.
• Ceremonin ska inte vara för formell.

Muista myös:

• Om vädret är dåligt och flaggstången är på en dålig plats, låt det inte hindra dig från att fira!  Endast ett fåtal elever får gå för att hissa flaggan med de vuxna och själva ceremonin firas tillsammans, t.ex. på gymmet eller i dina egna klasser.
• Plan International Suomen Nu lyssna på mig-videon gör det enkelt att gå igenom artiklarna i barnkonventionen medan du sjunger tillsammans. Noterna till sången finns också och dansen som är relaterad till sången beskrivs i samband med noten. Video>>
• Noter och dans (pdf)>>