I den här uppgiften övar eleverna på att känna igen behagliga (grönt ljus) och obehagliga (rött ljus) typer av beröring och att prata om dem. Eleverna får förståelse för att de har rätt att bestämma hur de blir rörda, och att det är okej – och viktigt – att säga nej till beröring som känns obehaglig eller förvirrande. Till sist...
I uppgiften övar barnen på att använda en stark och bestämd röst i par. Barnen hittar på kommandopar för situationer där det är viktigt att kunna säga nej. Till sist diskuteras när man behöver använda en bestämd röst och när det inte är klokt att lyda någon annan.
I uppgiften övar man på känslokompetens och förstår att alla känslor är tillåtna, men att man inte får såra någon annan när man är upprörd. Eleverna gör uppgiften "Bli bekant med känslor" med lärarens stöd eller självständigt. Uppgiften kan också ges som hemläxa.
I uppgiften funderar man på hur en bra kompis är och skriver tillsammans i par exempel på bra – och vid behov även dåliga – kompisgärningar på lappar. Lapparna samlas ihop och gås igenom tillsammans i en gemensam diskussion. Samtidigt betonas hur viktigt det är att kunna be om förlåtelse och förlåta, samt att alla gör misstag ibland.
I uppgiften skapar klassen tillsammans regler för digital säkerhet och skriver upp dem på ett stort papper som sätts upp på klassens vägg. Färdiga exempel kan användas som stöd. Eleverna kan om de vill illustrera reglerna genom att rita emojis eller andra bilder som passar till.
I uppgiften diskuterar eleverna först i par om sina egna internetvanor och hur man ska agera om man stöter på skadligt innehåll. Därefter går hela klassen tillsammans igenom digital trafiksäkerhet med hjälp av trafikljusmodellen. Läraren kan projicera trafikljusen på tavlan och använda elevernas erfarenheter som grund för diskussionen.
I uppgiften spelar eleverna ett rörelsebaserat sant/falskt-spel, där de reagerar på påståenden med rörelse: sant – genom att hoppa, falskt – genom att stå stilla på ett ben och vid osäkerhet – genom att röra sig långsamt. Påståendena handlar om säkerhet och vardagliga situationer, såsom åldersgränser, mobbning och internetanvändning. Till sist diskuteras gemensamt de påståenden som väckte funderingar.
I uppgiften skapar hela klassen tillsammans ett symboliskt äppelträd som representerar Barnkonventionens fyra allmänna principer. Trädets olika delar symboliserar olika teman. Till sist granskas det färdiga Barnets rättigheter-äppelträdet och diskuteras gemensamt. Det betonas att vuxna har ansvaret för att barnets rättigheter förverkligas. Samtidigt tas upp var man kan få hjälp om man känner sig otrygg hemma eller i skolan.
I uppgiften tittas det tillsammans på musikvideon "Astetta kovempi jätkä". Efteråt diskuteras videon och de tankar den väcker.
Eleverna planerar hur skolan eller klassen kan fira Barnkonventionens dag den 20 november. I planeringen funderar man på målet med firandet, stämningen, programmet och förberedelserna samt bekantar sig med barnets rättigheter. Firandet kan antingen genomföras i praktiken eller hållas som en hypotetisk plan.
