I reflexorientering göms reflexer runtom i klassrummet, och på dem sitter lappar med olika saker som har att göra med barnets rättigheter. Eleverna ska leta efter reflexerna i par eller smågrupper och skriva upp det som står på lapparna. Som förberedelse inför uppgiften ska eleverna bli ombedda att ta med sig 1–2 reflexer hemifrån. Innan uppgiften börjar behöver läraren fästa...
I känsloleken utforskar man känslor med hjälp av kroppen och rörelse. Leken kan enkelt anpassas på olika sätt så att den passar just era elevers behov.
I uppgiften ritar eller pysslar varje elev en liten trygg plats med hjälp av material som finns tillgängligt. Om det finns tid kvar i slutet kan ni titta på varandras färdiga trygghetsplatser. Målet är att förstå att känslan av trygghet kan komma från olika saker för olika personer – det finns inte bara ett rätt sätt att känna sig trygg.
I den här uppgiften övar eleverna på lugn och skön beröring, avslappning och att vara närvarande i stunden tillsammans med en kompis. Den ena eleven ligger ner medan den andra försiktigt stryker med en pensel eller med handen, medan lugn musik spelas i bakgrunden.
I uppgiften övar barnen på att använda en stark och bestämd röst i par. Barnen hittar på kommandopar för situationer där det är viktigt att kunna säga nej. Till sist diskuteras när man behöver använda en bestämd röst och när det inte är klokt att lyda någon annan.
I uppgiften skapar klassen tillsammans regler för digital säkerhet och skriver upp dem på ett stort papper som sätts upp på klassens vägg. Färdiga exempel kan användas som stöd. Eleverna kan om de vill illustrera reglerna genom att rita emojis eller andra bilder som passar till.
I uppgiften spelar eleverna ett rörelsebaserat sant/falskt-spel, där de reagerar på påståenden med rörelse: sant – genom att hoppa, falskt – genom att stå stilla på ett ben och vid osäkerhet – genom att röra sig långsamt. Påståendena handlar om säkerhet och vardagliga situationer, såsom åldersgränser, mobbning och internetanvändning. Till sist diskuteras gemensamt de påståenden som väckte funderingar.
I uppgiften skapar hela klassen tillsammans ett symboliskt äppelträd som representerar Barnkonventionens fyra allmänna principer. Trädets olika delar symboliserar olika teman. Till sist granskas det färdiga Barnets rättigheter-äppelträdet och diskuteras gemensamt. Det betonas att vuxna har ansvaret för att barnets rättigheter förverkligas. Samtidigt tas upp var man kan få hjälp om man känner sig otrygg hemma eller i skolan.
I uppgiften tittas det tillsammans på musikvideon "Astetta kovempi jätkä". Efteråt diskuteras videon och de tankar den väcker.
Eleverna planerar hur skolan eller klassen kan fira Barnkonventionens dag den 20 november. I planeringen funderar man på målet med firandet, stämningen, programmet och förberedelserna samt bekantar sig med barnets rättigheter. Firandet kan antingen genomföras i praktiken eller hållas som en hypotetisk plan.
