I uppgiften övar barnen på att använda en stark och bestämd röst i par. Barnen hittar på kommandopar för situationer där det är viktigt att kunna säga nej. Till sist diskuteras när man behöver använda en bestämd röst och när det inte är klokt att lyda någon annan.
I uppgiften skapar klassen tillsammans regler för digital säkerhet och skriver upp dem på ett stort papper som sätts upp på klassens vägg. Färdiga exempel kan användas som stöd. Eleverna kan om de vill illustrera reglerna genom att rita emojis eller andra bilder som passar till.
I uppgiften spelar eleverna ett rörelsebaserat sant/falskt-spel, där de reagerar på påståenden med rörelse: sant – genom att hoppa, falskt – genom att stå stilla på ett ben och vid osäkerhet – genom att röra sig långsamt. Påståendena handlar om säkerhet och vardagliga situationer, såsom åldersgränser, mobbning och internetanvändning. Till sist diskuteras gemensamt de påståenden som väckte funderingar.
I uppgiften skapar hela klassen tillsammans ett symboliskt äppelträd som representerar Barnkonventionens fyra allmänna principer. Trädets olika delar symboliserar olika teman. Till sist granskas det färdiga Barnets rättigheter-äppelträdet och diskuteras gemensamt. Det betonas att vuxna har ansvaret för att barnets rättigheter förverkligas. Samtidigt tas upp var man kan få hjälp om man känner sig otrygg hemma eller i skolan.
Tillsammans med eleverna går ni igenom huvudfrågorna i konventionen om barnets rättigheter. Det viktigaste är att skapa förståelse för vad konventionen om barnets rättigheter är och varför den är så viktig. Särskilt ska ni gå igenom de fyra allmänna principerna i konventionen med hjälp av en tavelbild. Ni betonar vikten av att de vuxna har ett ansvar för att barnets...
I uppgiften tittas det tillsammans på musikvideon "Astetta kovempi jätkä". Efteråt diskuteras videon och de tankar den väcker.
Eleverna planerar hur skolan eller klassen kan fira Barnkonventionens dag den 20 november. I planeringen funderar man på målet med firandet, stämningen, programmet och förberedelserna samt bekantar sig med barnets rättigheter. Firandet kan antingen genomföras i praktiken eller hållas som en hypotetisk plan.
I uppgiften reflekterar man över barnets rätt till en åsikt och att uttrycka sina egna tankar. Eleverna reagerar på påståenden med förutbestämda rörelser. Syftet med uppgiften är att väcka diskussion om åsikter och olika vardagssituationer.
I passet för gott humör kryssar man i uppgifterna allt eftersom de genomförs. Uppgifterna handlar om att visa omtanke och göra goda gärningar. Passet kan genomföras under en dag eller till exempel under en hel skolvecka.
Eleverna övar tillsammans på trygghetsfärdigheter genom att gå igenom exempelsituationer som dras ur en burk eller påse. Med hjälp av diskussion eller rollspel funderar man på hur man ska agera i olika situationer och när hjälp av en vuxen behövs. Till sist repeteras trestegsregeln: säg NEJ, gå därifrån och berätta för en trygg vuxen.
